De 10 bästa filmerna 2016

 
Nu är det dags igen. Ett helt år har snart passerat förbi vilket betyder att det är dags att kora de 10 bästa filmerna från året som gått.
Och som vanligt så har jag INTE sett allt. Det har garanterat kommit ut filmer under året som kanske borde ha en plats här - men jag har alltså inte sett dem än. Jag har till exempel inte sett varken Rogue One, Arrival eller Doctor Strange.
Och KOM IHÅG! Det här är MIN topplista. Inte DIN. Så bli inte upprörd om inte DIN favorit finns med bland mina val. 
 
Listan kommer även bara innehålla filmer som kom ut under 2016. Så filmer som t.ex "The Revenant" som inte hade preimär i Sverige förrän i år kommer inte finnas med på listan eftersom den tekniskt sett är från 2015.
 
Och innan själva listan vill jag bara nämna ett par som precis lämnades utanför:
 
Värda att nämna:
• Star Trek Beyond
• Swiss Army Man
 
Men nu över till årets topplista:
 
-----------------------------------
 
10. Eddie the Eagle
Världen älskar underdogs.
- Och Eddie the Eagle är THE underdog av alla underdogs. En feelgood-rulle av mästerklass där historien nästan är för bra för att vara sann. Trots att det är just det den är - sann. 
Filmen är fylld av humor och inte alls för klyschiga må-bra-stunder och har förtjänat en plats på denna lista.
 
 
9. 10 Cloverfield Lane
J.J. Abrams gör det igen.
- Och som han gör det. Nagelbitande spänning i klaustrofobisk miljö, mycket välskrivet mysterium och en otroligt creepy John Goodman. 
10 Cloverfield Lane skippar sin föregångares världskatastrof- och found-footage-stil och driver istället upp suspensen med bitvis stillsamt kameraarbete och isande soundtrack. Du kommer sitta som på nålar.
 
 
8. Me Before You
Gillar du romanser men är trött på klyschiga draman där man kan lista ut handlingen efter fem minuter?
- Då är det här något för dig. En väldigt fin historia som är överrskande oförutsägbar. Emilia Clarke visar att hon kan så mycket mer än att vara en Targaryen och bär filmen framåt - och uppåt - på ett lysande sätt.
Humorn är lite smått goofy, men det funkar för karaktärernas personligheter. 
 
 
7. Fantastic Beasts and Where to Find Them
Mitt Harry Potter-hjärta dunkade.
- Att få uppleva J.K. Rowlings underbara värld igen var obeskrivligt. Trollkarlar, häxor, varelser, mystik och magi utan dess like. Igen! Och att storyn utspelade sig i USA fungerade förvånansvärt bra. 
Eddie Redmayne lyser i sin roll och har bra kemi med sina bikaraktärer. Jag ser så fram emot uppföljaren.
 
 
6. Eye in the Sky
Årets överraskning?
- Ja, den platsen går till Eye in the Sky. En film som flög under folks radar och som t.om jag skulle missat om inte det varit för Alan Rickman (R.I.P.).
Detta var en redig nagelbitare. Jag satt med öppen mun och med röven halvt i luften och vevade mer armarna under filmens klimax. Och än mer imponerande är att vi i stort sett följer hela filmen från diverse kontrollrum och genom telefonsamtal. Och att kunda framhäva en sådan spänning genom det är varför Eye in the Sky har en plats på min lista.
 
 
5. The Nice Guys
Jag trodde inte sådana här filmer gjordes längre.
- En old school detektiv-rulle med både fantastisk action och humor. Och en (typ) buddy-cop-film utan en skrikig Kevin Hart är ju alltid ett plus. 
Ryan Gosling är svinrolig och gör en av sina bästa prestationer. Jag skrattade som fan under hela filmen. 
 
 
4. Hell or High Water
Här snackar vi bra manus. 
- Ännu en film som flög under mångas radar, tyvärr. En film om två bröder i en enkel story men med ooooh, så bra manus. 
Jag gillar Chris Pine som Kirk i Star Trek, men här är filmen där han verkligen visar vad han går för. Filmen har svinbra skrivna karaktärer, är snyggt filmad och har ett gött soundtrack. Och Jeff Bridges stjäl varenda scen han är med i.
 
 
3. Captain America: Civil War
En topp 10 utan Civil War?
- Skulle inte tro det. Inte bara är Captain America-serien mina favoriter i MCU. Civil War lyckas till och med överta Winter Soldier, som VAR min MCU-favorit. 
Man finner sig byta sida hela tiden och inser att både Captain America och Iron Man har väldigt relevanta anledningar till varderas handlingar. Och filmen har de coolaste actionscenerna jag sett på mycket länge. Och jag kan inte tro det - men Tom Holland som Spider-Man stal showen. Totalt. En given plats högt upp på listan var stensäker.
 
 
2. Zootopia
Förmodligen en överraskning för många...
- Och en överraskning för mig... Men jag insåg snabbt att detta för mig var Disneys bästa film sedan 2010's Tangled. 
Underbart rolig med humor för både barn och vuxna, en fin och underhållande story, självklart snygg animation och ett väldigt snyggt och berörande djup. 
Den var rolig, smart och jag brydde mig verkligen om karaktärerna. Toppbetyg!
 
Men... en var lite bättre:
 
 
1. Deadpool
"Superhjältefilmen" jag alltid velat se. 
- Och redan efter tio sekunder (!) skrattade jag. Filmen inleder med humor i TEXTFORM. Redan då visste jag att det skulle behövas något alldeles extra för att rubba den här. Och inget kom i närheten. 
Ryan Reynolds föddes till att spela Deadpool. Det måste vara så. Han var perfekt. 
För att tillhöra superhjälte-genren är filmen fruktansvärt våldsam, men på ett fantastiskt roligt sätt. Jag älskar när filmskapare tar risker. Det gjorde de med Deadpool - och det visade sig vara det bästa de kunde ha gjort. 
En given förstaplats. Har du inte sett Deadpool än? Vad fan läser du fortfarande för då? Iväg och se den!
 
 
Det var min topplista. Och eftersom detta är "de 10 bästa" kommer det självklart en lista med "de 10 sämsta" också. Håll ögonen öppna för den!
 
Och är du nyfiken på topplistor från tidigare år länkar jag dem här nedanför:
 
 
Vilka filmer var dina favoriter från året? Eller har du ett tips på en film jag bör kolla upp? Lämna gärna en kommentar i boxen nedanför!
 
Ha en fortsatt trevlig dag!
 
// Nicke
 

Stranger Things

Netflix nails it again: Stranger Things (2016- )
 
 
I rollerna: Winona Ryder, David Harbour, Finn Wolfhard, Millie Bobby Brown, Gaten Matarazzo, Caleb McLaughlin, Natalia Dyer, Charlie Heaton, Cara Buono & Matthew Modine
Skapare: Matt & Ross Duffer
Genre: Drama, Mysterium, Skräck
 
Kortfattad handling
När en ung pojke försvinner måste hans mor, en polischef och hans vänner konfrontera skrämmande krafter för att få honom tillbaka.
 
Recension
Det går bra för Netflix nu. Inte så mycket lycka med originalfilmerna ännu, men efter den ena lyckade TV-serien efter den andra har vi nu det här - Stranger Things. Det bästa Netflix hittills spottat fram.
 
Som taget direkt ur en oskriven Stephen King-bok briljerar serien med lysande suspens och mystik. Det är sant. Om jag inte redan vetat att detta var en sprillans ny serie hade jag varit övertygad om att Stephen King skrivit boken det baserats på och att Steven Spielberg regisserat det. På 80-talet.
Tonen bara skriker 80-tal. Allt från regi, till kostym, till scenografi, till soundtrack - solklart 80-tal. Jag menar, kolla bara textstilen på titeln. 
 
Och i normala fall ska det vara mycket svårt att prångla fram en originell storyidé och samtidigt hylla 80-talets filmjättar. Men inte för Stranger Things. Nej. Nej, här har de lagt ner sig betydligt mer än vanliga 80-tals-throwbacks för att undvika klyschor och annat krafs. 
Storyn är mycket originell och välplanerad. Och mystisk. Ooh, man sitter som fastklistrad och blir mer och hooked för varje minut. 
Och skådespelet är makalöst bra. Välkommen tillbaka, Winona Ryder. Det var ett tag sedan man såg henne i toppform. Men vilket bättre sätt att träda tillbaka in i rampljuset än med en dunder och brak-prestation? Här folk, har vi en garanterad Emmy- och Golden Globe-kandidat. Var så säkra. 
Och David Harbour är med också. En skådespelare jag alltid tyckt inte fått den uppmärksamhet han förtjänat. Men så behöver jag inte tycka längre. Det här är hans bästa prestation hittills och äntligen börjar folk inse vad bra han är. 
 
Något som dock kan vara lite avskräckande för vissa, mig inkluderad, är att huvudpersonerna är barn. Alltså inte tonåringar. Barn. Och man vet ju hur det brukar gå med barn i filmer och serier... Inget vidare, oftast. 
Men jag kan glatt konstatera att det bästa i hela serien är just barnen. There, I said it. 
De tre vännerna till pojken som försvunnit är svinbra.
Och det bästa utav allt - de pratar som barn pratar på riktigt. Vad jag menar med det är att barns dialog oftast ändras i filmer och serier. Dels för att undvika en högre åldersgräns, men också för att stela kostymnissar med grått hår inte tycker att barn ska använda fula ord eller dra vuxnare referenser. Men NEWS FLASH! Barn pratar inte som Barnen i Bullerbyn.
Nu säger jag ju inte att 8-åringar håller låda som Louis C.K. Men de pratar i alla fall som barn gör. Slänger lite småhäftiga referenser till varandra, retas smart och svär lite. Och jag älskar att det visades.
Och det finns en karaktär till. En liten flicka. En lite flicka som ger seriens mest övertygande och klockrena insats. Utan att knappt säga ett ord vann hon över mig efter bara 5 minuter.
 
 
Men jag säger inget mer. Inget spoil. Se för dig själv och du kommer förstå vad jag snackar om.
 
 
Sammanfattning
Ja, Netflix har gjort det igen.
En av de mest spännande och intressanta nya TV-serier på länge.
80-talets Stephen King möter 80-talets Steven Spielberg.
Jag höll recensionen kort och valde att inte gå in på handling. Det är för att jag vill att du ska titta och se för dig själv. Det är värt det.
Om jag bara fick en rekommendation att ge under veckan är "Stranger Things" mitt val. 8 avsnitt av väl spenderad tid. Se det. Du kommer inte ångra dig.
 
 
Ha en fortsatt trevlig dag!
 
// Nicke
 

The Revenant

Vinner inte Leo sin Oscar nu - då vinner han aldrig: The Revenant (2015)
 
 
I rollerna: Leonardo DiCaprio, Tom Hardy, Domhnall Gleeson, Will Poulter & Forrest Goodluck
Regi: Alejandro G. Inarritu
Manus: Mark L. Smith & Alejandro G. Inarritu
Genre: Drama, Thriller, Äventyr
 
Kortfattad handling
En pionjär på en pälshandelsexpedition under 1820-talet kämpar för sitt liv efter att ha blivit attackerad av en björn och lämnad att dö av sitt eget jaktlag.
 
Recension
Hypad till det extrema, nominerad till 12 Oscars och kommer nästan garanterat kamma hem i alla fall hälften av dem - och med all rätt.
Till att börja med är Alejandro G Inarritu's regi mästerligt. Färsk från 2014's "Birdman" (även den fantastiskt regisserad) levererar han åter igen filmskapande utöver det vanliga. 
Genom att insistera på att filma i naturligt ljus, vilket alltså betyder att han använde sig av solen (!), gör filmen sig mycket verkligare än vad vår vardagliga film gör.
Med vackra snötackta ladskapsvyer blandat med skitiga smutsmiljöer har regissören och filmfotografen jobbat fram något alldeles utomordentligt och gör i slutändan att åskådaren känner sig alldeles "intill" huvudkaraktären. Nästan som man verkligen själv sitter där - mitt i vildmarken - och tittar på när den övergivna Hugh Glass kämpar för att överleva. 
 
Och DiCaprio då. Pffft. Jag fnyser... av beundran. 
Om han för den här enastående prestationen INTE vinner en Oscar. Då kommer han aldrig vinna. Så är det bara.
Om han inte hade varit ett sådant känt ansikte hade man glömt bort att det var Leo som gömde sig bakom den där stora fällen. Jag var under stora ögonblick helt övertygad om att det var den riktiga Hugh Glass - och ingen annan - som jag satt och glodde på. Men, tänka sig. Det var Leonardo Dicaprio som försvann in i en av de bästa roller han gjort. Mycket imponerande.
 
Filmen har fått skyhöga betyg och prisats utan såväl kritiker som publik. Men något som ofta tas upp är att mittpartiet kan kännas något långsamt. Jag själv kände inte av det. Jag var så imponerad av filmskapandet i sig att det inte slog mig, men jag förstår ändå vad folk menar.
Det är främst på grund av karaktärens resande och den minimala dialogen som gör att det kan kännas långsamt ibland. 
 
Som avslutande mening tänker jag göra en jämförelse med en film som i stort sett är så långt ifrån The Revenant som man kan komma.
Men jag vill gärna likna "The Revenant" med förra årets mästerverk "Boyhood". Inte för att de är lika på något sätt. Men jag skulle gärna klassa båda som filmskapande mästerverk. Två mästerverk som är fantastiska att uppleva - en gång.
De är båda typiska exempel på filmer som är fantastiska, men som man bara behöver se en gång i livet.
 
Sammanfattning
Leonardo Dicaprio, Alejando G. Inarritu och hela filmteamet gör den här filmen mästerlig. 
Utan att spoila någonting kan jag säga att detta är ett äventyr du sent kommer att glömma. Mycket vackert foto, superbt skådespel och fantastiskt filmskapande gör "The Revenant" till en oförglömlig film och en storfavorit till Oscarsgalan. 
Det är ingen film jag kommer se igen på minst 10 år - men likt förbannat är den fantastisk.
 
Jag ger "The Revenant" 9/10
 
 
Om du har filmtips, frågor eller bara vill säga HEJ är du välkommen att lämna en kommentar!
 
Ha en fortsatt trevlig dag!
 
// Nicke