Fem filmer du förmodligen aldrig hört talas om

Honey, I'm home...
 
 
Long time no see.
Jag måste verkligen bli bättre på att skriva här. Jag menar, när jag startade bloggen 2012 spottade jag ut minst en recension om dagen. Jag var produktiv, taggad och fantasin flödade.
Och nu... nu är det 2016 och t.om jobbigt att trycka på Enter. 
Jag har blivit lat(are). Men jag har försökt att komma tillbaka. Många gånger. Men det är som att gå på gym efter nyår.
Första gången känns det svinbra. Man är taggad. Andra gången känns också bra, men inte lika spännande. Och sen skippar man en dag, sen skippar man två. Och sen skiter man i det helt och hållet. 
MEN..........
Jag gör ett försök till... med bloggen alltså. Dagen jag går till ett gym är dagen Adam Sandler gör en rolig film. 
 
Jag mjukstartar med ett par korta tips på filmer du förmodligen aldrig hört talas om:
--------------------------------------------------------------------
 
Exam (2009)
Brittisk psykologisk thriller. En lågbudgetfilm, men låt inte det lura dig. Filmen är extremt originell, vilket är sällsynt för thrillers nu för tiden. 100 mysterie-minuter som låter oss som åskådare vara med och knåpa i våra huvuden precis hela tiden. Och det är omöjligt att låta bli. 
Otroligt bra regi och manus. Och det bästa av allt - hela filmen utspelar sig i ett enda rum. 
 
Betyg: 8/10
 
 
The Hunter (2011)
Från Storbritannien till Australien. Willem Dafoe som legosoldat som smyger omkring i skogarna i jakt på en tasmansk tiger. Låter actionpackat, men nej. Förvänta dig ingen Rambo. Han är inte lika mycket legosoldat som skogsmulle här. 
Men struntsamma, filmen är bra. Och hur tråkigt du än tycker det låter med en film om en jägare som trallar runt i skogen är jag här för att tala om att det på något sätt är skitspännande ändå. Soundtracket är subtilt valt och styrker känslan av att han verkligen är helt ensam med en utrotningshotad tiger någonstans i den gigantiska skogen. Det är spännande, intressant och filmen har hjärta. Och skämmig CGI... men skit i det.
 
Betyg: 7/10
 
 
Perrier's Bounty (2009)
Tänka sig, tillbaka till Storbritannien. En personlig favorit i Cillian Murphy flänger runt i en rätt häftig gansgterrulle. Och med häftig menar jag snabbsnackande britter (ses utan text på egen risk), vapen och en del humor. Det är inget jätte-spektakulärt, lite klyschigt men likväl underhållande. Bra skådespel och underhållningsvärde. 
 
Betyg: 6,5/10
 
 
Slow West (2015)
Westernfilmer är på väg tillbaka. Jag själv tycker mycket om att dra igång en gammal spaghetti-western ibland. Och samtdigt är det underbart när det kommer nya som faktiskt är bra. Som den här. 
Men detta är inte en typisk actionpackad Clintan-rulle. Nej. Men det behöver inte betyda att det inte är spännande eller underhållande. Karaktärerna ges mycket tid, scenerna är färgstarka och regissören förtjänar applåder. Lite humoristisk feelgood-känsla blandat med oro och spänning. 
 
Betyg: 7/10
 
 
Paradise Lost-trilogin (1996, 2000, 2011)
Och så kommer vi till min personliga favoritgenre inom dokumentärer: True Crime.
Paradise Lost-trilogin. Den sanna (!) historien om tre ungdomar som misstänks och grips för mord på tre små barn - trots brist på bevis och motiv. 
Om du gillade Netflix-serien "Making a Murderer" kommer du älska de här. Dokumentärserien är fängslande, otäck och intressant på samma gång. Det går inte att sluta titta. Jag maratonade allihop efter varandra. 
Jag ska inte fördjupa mig mer här, utan det sparar jag till kommande recension av hela trilogin. 
Men är du som jag ett fan av True Crime-genren eller bara dokumentärer överlag - detta är tipset från mig. 
 
Betyg: 10/10
 
 
Gött att vara tillbaka. Jag ska försöka blir bättre på att skriva mer regelbundet. Men vi får ändå hålla tummarna för att det inte blir som det ofta gör - en gång, kanske två och sen skiter man i det. Nej, nu kör vi fan.
 
Ha det!
 
// Nicke 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: