Dolphin Tale

Delfinfilm = En garanterat cheesy familjefilm: Dolphin Tale (2011)
 
 
I rollerna: Nathan Gamble, Harry Connick Jr., Ashley Judd, Kris Kristofferson, Cozi Zuehisdorff, Austin Stowell & Morgan Freeman
Regi: Charles Martin Smith
Manus: Karen Janszen & Noam Dromi
Genre: Drama, Familj
 
Kortfattad handling
En historia om vänskapen mellan en pojke och en delfin, vars stjärtfena de tvingades ta bort efter att den fastnat i en krabbfälla.
 
Recension
Jag har ingenting emot lättsamt klyschiga familjefilmer - så länge de är gjorda på ett bra sätt.
Animerade familjefilmer brukar oftast gå lättsamt förbi med en klar "Godkänd-stämpel" i ryggen. Men spelfilmer inom familjegenren brukar däremot få klara sig med en medlidande klapp på axeln och uppgiven suck från min sida. 
Det finns självklart undantag. T.ex "We Bought a Zoo" som nästan klockrent lyckades undgå att cheesa tlll det för mycket och samtidigt hålla sig inom familjegenren.
"Dolphin Tale" hamnar dock någonstans mittemellan. Välgjord men lite för cheesy.
 
Filmen är inspirerad av en verklig historia. Detta gör den fina men klyschiga vänskapen mellan pojken och delfinen lite väl pålagd för min smak. Hade delfinen inte funnits på riktigt tidigare hade jag gått med på förhållandet de båda emellan. Men eftersom pojken och vänskapen är helt påhittad kan jag inte riktigt köpa det hela. Det blir istället ännu klyschigare. 
Och jag förstår självklart att det måste vara på det här viset. En familjefilm grundad på en verklig händelse görs inte utan ditskrivna karaktärer som den tilltänkta publiken kan sympatisera med. Jag hade dock önskat det lite trovärdigare. 
 
Och när jag, efter ca 15 minuters speltid, kan sitta och sätta ihop filmens fortsättning i huvudet medan jag tittar och nästan spika allt på pricken - då är jag inte nöjd med vad jag ser. Sidospår, karaktärers handlingar och filmens slut är lika förutsägbart som alla andra familjefilmer. 
Så när familjefilmgenrens signusturmelodi (en stråkorkesters duriga stämmor) drog igång i filmens varma och lyckliga outro hade jag i stort sett redan spelat upp det i mitt huvud. Och jag gillar inte sånt...
 
Men jag garanterar att barnfamiljer och ni som diggar familjegenren kommer gilla den. För jag säger inte att det är en dålig film. Jag säger att den inte var för mig. Men jag kan helt klart se varför folk skulle kunna tycka om den.
 
Sammanfattning
Välgjord men lite för cheesy. Så skulle jag sammanfatta filmen med få ord. 
Barnfamiljer kommer älska den (för, hallå? Det är ju delfiner!!) medan personer som söker lite djupare draman dock får leta vidare. 
Och även om det fanns situationer och små händelser jag gillade räckte det tyvärr inte.
Det är inte en dålig film. Men den var inte för mig.
 
Jag ger "Dolphin Tale" 6/10
 
 
Ha en fortsatt trevlig dag!
 
// Nicke
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: